Cajsa Cecilia

 

Lämnar Bodhish med ett fullt hjärta och stannar upp vid ett rödljus, bilarna susar förbi fastän det är mitt i innerstan. alla är väl på väg någonstans, hem eller bort vad vet jag. men inte jag, inte idag. parkeringen på bilen går ut om en timme och jag ska bara vara. så jag går längs med Renstiernas gata, går förbi delin på hörnet, siktet är inställt på den plats där himlen är som vackrast just nu. Stadsgården blir det. Ser en himmel som är blå så jag följer den. lyssnar på krunegård och blir uppfylld av staden. den har sitt eget liv och jag är tacksam för att den fått mig att växa med alla sina möjligheter och den har givit mig förundran som ingen annan. vackra stkhlm, ingen som du. men jag har också känt mig felplacerad här, det går för snabbt här, mitt tempo matchar inte den här stadens tempo. har länge tänkt att jag hamnade här av en anledning, att min energi har behövts här. en långsam bland alla snabba. men jag vet inte vad som är det bästa för mig egentligen. jag är nyfiken på vad som kan hända med mig på en annan plats, en lugnare plats där jag får ha mina djur och mina fruktträd och mina egna byggnader att fylla med vad jag vill. en plats där jag kan få skapa fritt. en plats som utgår från mig och det som är jag. där jag skapar livet så som jag vill och inte bara låter dagarna gå utan att veta vad jag riktigt håller på med på ett jobb som inte riktigt är jag. jag längtar efter det intensivt nu. jag vet att det finns andra sätt att leva på än detta och jag vill veta hur det känns.