MENY
hur gränserna suddas ut i kärleken. man är på varandras spelplaner hela tiden
gör övertramp utan att veta om att det är det man gör. och det känns kanske fel nånstans men allt virrvarr av känslor gör det omöjligt att tolka, och svårt att börja backa. omöjligt att börja ta sin energi tillbaka.
ta tillbaka sina tankar och vända sig inåt .
ta hand om sig själv finns inte - när skrattade jag sist?
hela ens väsen är inställt på att laga, på att ställa allt tillrätta
det går inte att se klart förrän man slutar jaga
ger upp
backar
återvänder till hem. på riktigt.
lägger energin på sig själv igen.
och mitt i stormen när jag satt i sängen med ryggen mot väggen och blundade så hände något. jag insåg att jag hade något där. i ingentinget fanns någonting.
i tystnaden. i mörket.
bakom ögonlocken var det så skönt att vara. där fanns ett lugn jag inte kunnat finna på utsidan
det var inget
det var allt
jag insåg hur slut jag var. slutkörd i jakten på dig och mig. slutkörd av att ständigt vara utanför mig själv
i någon annan
i någon annans känslor och tankar
styr och ställer helt utan verkan, för det går ju inte att styra någon annans känsloliv.
det är ju bara tomma fattiga försök i ens inre.
så jag började längta till stunderna när jag fick sluta ögonen.
att somna och drömma var en befrielse. jag stängde av allt utåt.
allt blev tomt men med en känsla som gjorde mig rik.
0