och min puls har slagit dubbla slag länge nu
den här stan
ruset på gott och ont
gör mig lyrisk gör mig liten
ger mig sammanhang ger mig svindel
jag ska blunda och gå
jag ska se klart och stå
i min egen tydlighet
där mina gränser är guld utan gloria
stilla utan hat
störst av allt
och hon lämnade honom i ett andetag
nej slå inte på FaceTime
han gör det ändå
hans stora vackra leende blev kallt på en sekund när hon tagit sats och sagt orden
det är slut
okej ville du något mer?
nej
han försvinner ur bilden
nej
ordet kort men
i bröstet gjorde hjärtat en rusning som flygplanet när det lyfter
alla motorer rusar
vad har jag gjort?
sen känner hon den, friheten och kärleken som strömmande i sig och i livet utanför henne
den enkla
den pirriga
livet
inget hårt och inget ont i magen
lättnaden i att ha lämnat av sitt tunga bagage som hon inte visste hon gick runt och runt med
hon känner sig fri men hon är det inte
för han har en plats i henne hon har sett hans litenhet, den där litenheten, bräckligheten, den som är hans egen att hantera, egentligen
men han har placerat den varsamt i hennes knä
det skedde omedvetet
i kärlekens andetag eller det som uppfattades som kärlek kanske var det förälskelse när hon sen kommer se klart på allt som hände
men det hände och nu är den där i henne och i honom
pappans förminskande ord som hon ville rädda honom från och mammans icke-existens som hon ville ge honom tillbaka
som krossar honom inifrån
som krossar henne inifrån
sakta
hon blir räddningen
hon bygger hans murar som han själv fortsätter riva ner inifrån och han tar med sig hennes i fallet
han är åskovädret som tvingar henne ner från molnen tvingar henne nödlanda på hans ö där hans regler gäller
hon ser det inte hända när han håller geväret
hon ser det fast hon inte ser det
för han är liten i hennes ögon
hon är modern han aldrig hade
ett stort ansvar att fylla kan man tycka och tycka något om det det gör många nästan alla
hon trycks ner både av honom och dom där alla
ingen frågar ingen är en väg ut
skotten går av och hon med dom
av
något brister
och när hon siktar mot hans vreda maniska ansikte gör hon det inte med hat
hon är modern som kärleksfullt nattar sin egen son
smeker handen mot kinden
ser ögonen flimra runt under ögonlocken
söker väl efter natten
själens spelplan brer ut sig
akta så du inte blir hans mamma sa någon till henne
du är bra på att ta ansvar för allt
duktig flicka som räddar allt och allt med ditt stora hjärta
nej
det borde varit nej
ingen kan rädda någon annan så
gå
gå och lev
tänker hon när skottet går av
jag älskar dig
när jag nu släpper taget
( ps. om ni inte sett störst av allt ännu på netflix så gört!)
0