MENY
Jag skulle komma att tänka tillbaka på den där kvällen som ett vägskäl. Jag kunde reagerat annorlunda, jag kunde sagt nej. Jag kunde bett dig gå därifrån. Jag kunde avstått dig och somnat ensam den kvällen. Jag kunde valt att inte vara otrogen. Men jag gjorde det inte. Jag lät någon annan komma nära. Jag lät dina händer få känna det dom ville känna och jag utforskade din kropp som en nyupptäckt världsdel. Jag kände och jag kände allt och jag föll för det. Jag följde en liten röst som knappt hördes i det stora sorlet av röster. I logikens spelrum fann hjärtat en väg. Och tog sin rättfärdiga plats. Självklart och omisskännligt. Jag ville. Och därmed valde jag bort något annat. Jag fattade inte då, men i det ögonblicket valde jag bort Lasse. Stängde en osynlig men tydlig dörr mellan oss, där det som varit "vi" hamnade på ena sidan och jag på den andra. Det som skedde mellan oss därefter var efterspelen av mitt beslut, vågskvalpen upp mot stranden och tillbaka igen, men aldrig hela vägen in igen. Även om jag inte fattade det heller där och då. Albins kyss och allt som hände den kvällen var vid första anblicken bara en händelse som vad som helst annat som kunde hänt, men i efterhand ser jag att det var en ögonöppnare, en vägvisare. hjärtat hade sagt sitt, såsom hjärtat alltid gör.
Han som hade rört vid mig så många gånger, som en vän i hastiga kramar och vänskapliga knuffar. Men den här kvällen var det annorlunda. Han blev någon annan för mig än vad han varit innan, och jag blev någon annan för mig än vad jag varit innan. Och en tror kanske att det är de stora händelserna i livet som förändrar allt, men när de stora händelserna sker så blir det så tydligt att det är allt innan som skapat det, alla små beslut, alla snabba blickar, alla signaler som blir tydliga först när allt redan skett. hur kunde jag inte se? varför var jag inte mer uppmärksam? Som att det undermedvetna jobbat i hemlighet med något stort och viktigt i livet medans egot spelat i ett helt annat lag med andra motståndare och på en helt annan plan som känns helt fel på andra sidan av allting. Jag antar att det blir tydligt att de stora händelserna i sig bara är ett resultat, en slutpunkt och förmodligen något som slungar en in i något nytt.
0